Marknaden för företagsobligationer växer i takt med att bankerna får allt strängare krav på högre kapitaltäckningskrav. Företagsobligationer är skuldbrev som ges ut av företag i behov av att låna pengar. I lågkonjunktur är räntan på företagsobligationer som högst då risken för konkurs är som störst och om man är lite riskvillig kan man få en avkastning på ca 10% per år.
För att minska risken kan man blanda företagsobligationer med skuldbrev utgivna av staten eller bostadsinstitut. Om man dessutom vill undvika valutarisker ska man se till att välja en fond som enbart handlas i svenska kronor.
Ju längre löptid skuldebreven har, desto mer riskabla är de. När ränteläget är lågt är korta löptider att föredra då de påverkas mindre av stigande räntor. Stigande marknadsränta sänker värdet på obligationerna, vars avkastningsränta blir mindre värd.
Man brukar mäta den riskjusterade avkastningen med den s.k. sharpkvoten. Sharpkvoten räknas ut som avkastningen utöver den riskfria räntan dividerad med risken mätt i standardavikelse. En hög avkastning till låg risk innebär således en hög sharpkvot.
Exempel på räntefonder med låg risk är AMF räntefond kort, SPP peningmarknadfond eller Lannebo Likviditet.
Exempel på räntefonder med högre risk och högre potentiell avkastning är Evli European high yield, Baring High Yield Bond A eller Invesco Euro Corporate Bond A
Vill man som privatperson investera i företagsobligationer för enskilda företag kan man investera i räntebevis.