Realfonder

Posted on by 0

Många söker andra investeringar än aktier i börsnoterade bolag. Det kan handla om börshandlade fonder eller strukturerade produkter eller liknande. Ett problem med dessa är att de är ibland är svåra att förstå sig på då de kanske handlas med hävstång eller består av flera olika typer av finansiella instrument. En relativ ny investeringsform är s.k. realfonder där fondbolaget, som egentligen är ett aktiebolag  investerar i och förädlar realla tillgångar t.ex. skog eller mark. Man räknar därmed med att kunna ge en bra avkastning på kapitalet, någonstans mellan 15-50 procent per år. Fonderna har en bindningstid  på  mellan 3 till 5 år, ibland också med årliga utdelningar på ett par procent.  Exempel på realfonder som marknadsförs av Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar AB finns på realfonder.se

En fördel med att  investera i ett aktiebolag är bl.a. skattemässiga vilket kan bidra till att öka avkastningen.

Nackdelen är bindningstiden samt att förvaltningskostnaderna är relativt höga. Förvaltningsarvodet är från 0,5 procent per år och courtage 2.5 procent. Minsta insättning är ca 50000kr.

Även om det finns risker även med dessa produkter så är värdeutvecklingen inte direkt korrelerad med aktiemarknaden och det kan därför vara en god ide att ha en del av portföljen i reala tillgångsslag och realfonder är ett enkelt och praktiskt sätt att få del av denna kaka.

Slut på återhämtningen

Posted on by 0

Oron för en ny snar konjunkturnedgång växer på marknaden. En bidragande orsak kan vara att risken för överhettning har ökat i Kina.

Under finanskrisens svartaste dagar hösten 2008 jämfördes ofta krisen med depressionåren på 1930-talet. I dag kan man konstatera att återhämtningen har varit mycket snabbare (se figur 1 till 3) framför allt som en följd av att politiker och centralbanker har varit snabbt ute med stora finans- och penningpolitiska stimulanser.

Men kan denna snabba återhämtning som setts 2009 vara stabil? Kan konjunkturkurvan hålla fast vid V -formen eller inväntar vi ett bakslag, det vill säga blir det ett W-format.

En färsk enkät med investerare på obligationsmarknaden, som Handelsbankens analytiker har låtit göra, visar att pessimismen nu börjar sprida sig. I november var det 29 procent som trodde på en V-formad återhämtning. Nu är andelen nästan halverad till 15 procent.

Däremot är det nu mer än var fjärde, 26 procent, som tror på ett W-format konjunkturförlopp, mot 15 procent för ett halvår sedan.

Den ökade osäkerheten om konjunkturen kan också avläsas på råvarumarknaderna. I februari sjönk Swedbanks råvaruindex med 3,6 procent, med metallpriserna i spetsen. Bankens analytiker förklarar prisfallet med en ökad oro för hack i det kinesiska maskineriet.

Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin blir nämligen allt större. I februari ökade inflationen och huspriserna kraftigt. Samtidigt visar emellertid signalerna från den politiska ledningen i Peking på en stor tvekan inför att kyla ned konjunkturen, enligt Handelsbankens makroanalytiker.

aktiemarknaden

industriproduktionen

världshandeln

Om Acta Kapitalförvaltnings valutaindexobligation utgiven av Lehman Brothers

Posted on by 0

Ca 3 300 svenska småsparare och 100 företag investerade mellan 2006 och 2008 i Acta Kapitalförvaltnings valutaindexobligation, baserad på en obligation utgiven av Lehman Brothers.

Kunderna betalade i förskott avgifter för courtage och räntor, runt 50 000 kronor, och lånade därutöver i snitt 350 000 kronor av den isländska banken Kaupthing.

Lånet finansierade obligationen, som också var kundernas enda säkerhet. I september 2008, då Lehman Brothers gick i konkurs förlorade obligationen sitt värde men lånet kvarstår. Och den 12 mars 2010 ska lånen betalas tillbaka.

Det har med tiden uppdagats att många av bolagets kunder aldrig förstod att de i samband med investeringen tog ett lån. Andra hävdar att de av rådgivaren förmåtts tro att risken att förlora de lånade pengarna varit obefintlig.

Detta har gjort norska Acta Kapitalförvaltning till ett av finanssektorn mest kritiserade bolag, föremål för utredningar hos såväl Finansinspektionen, norska Kredittilsynet och Konsumentverket som hos Allmänna Reklamationsnämnden och Ekobrottsmyndigheten.

Allmänna reklamationsnämnden har granskat de klagomål som inkommit från Acta-kunder. Slutsatsen från juristerna på ARN är att Acta inte är skadeståndsskyldigt, ett besked som kom först den 5 mars 2010.

Acta har löpande försäkrat kunderna om att bolagets jurister arbetat för en lösning. I februari, samtidigt som inkassoföretaget Lindorff för Kaupthings räkning skickade ut sina första inkassobrev, kom ett förslag till förlikning.

Kunderna erbjöds en skuldreducering på 40 procent mot att de samtidigt avsäger sig alla rättigheter att rikta skadeståndskrav mot såväl Acta som Kaupting. Den 10 mars 2010 måste kunderna ha meddelat Acta sitt beslut.


Aktiva och passiva inkomster och utgifter

Posted on by 1

En inkomst kan vara antingen passiv eller aktiv.  Med passiv inkomst menas inte någon som inte kräver en arbetsinsats, men en inkomst som ger återkommande inkomster efter en ursprunglig arbetsinsats, ev. med mindre återkommande arbetsinsatser, men som inte är så omfattande som storleken på inkomsten.  Med aktiv inkomst menas att man byter sin tid mot pengar. Om man slutar jobba kommer också inkomsten att upphöra.  De kräver alltså ständigt din energi.

Även utgifter kan definieras som passiva eller aktiva. Passiva utgifter är sådana som inte ger någon energi eller glädje utöver det som krävs för att överleva. Aktiva utgifter är de som ger energi och sätter lite extra guldkant på tillvaron. 

För att kunna leva ett rikt liv och och inte dräneras på energi bör man ha gott om passiva inkomster och mycket pengar att kunna lägga på aktiva utgifter.

Om man gör en balansräkning brukar man tala om tillgångar och skulder. Tillgångar är sådant man äger som skapar inkomster. Skuld är sådant man äger som skapar utgifter.  Tillgångarna kan alltså skapa passiva inkomster. Det kan vara ett hus som hyrs ut, kapital som ger ränta eller aktier som ger utdelning. Medan en skuld kan vara ett belånat hus som man bor i och som  därmed ger utgifter i form av ränta och driftskostnader.  

De flesta lever med en stressad ekonomi där en stor del av inkomsterna går åt till att betala utgifterna för skulden. Om inkomsten av någon anledning slutar att komma de löpande utgifterna att kräva mer skulder och det blir en negativ spiral.

Genom att skaffa sig kapital kan man istället få en inkomst från sin tillgång som kan öka tillgångens storlek, men även användas till att betala utgifter. Man upplever en generativ ekonomi som kan generara inkomster även om den aktiva inkomsten utifrån upphör.

Aktiekapital i aktiebolag

Posted on by

Funderar du på att starta aktiebolag? Utredningen om ett enklare aktiebolag har föreslagit att det lagstadgade kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag sänks till 50 000 kr. I dag ligger minimigränsen på 100 000 kr. Som ett alternativ föreslår utredningen att aktiekapitalet successivt ska kunna betalas in vid nybildning av privat aktiebolag. Syftet med förslagen är att ge fler mindre företag möjlighet att välja att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2010. Privata aktiebolag som bildats före ikraftträdandet har därefter möjlighet att minska aktiekapitalet till 50 000 kr. Riksdagen har nu beslutat att ändringen genomförs från 1 april 2010.

Ett alternativ för att komma runt kravet på startkapital är att köpa ett befintligt aktiebolag. Eller kanske du vill ta över ett aktivt företag med kunder och allt.

Du kan leta efter företag till salu på bolagsplatsen, svensk företagsförmedling, nexxt.se, swedbankff.se eller lania.se.

Räntebärande papper

Posted on by 0

Grundprincipen för räntemarknaden är att låntagaren (exempelvis ett företag) emmiterar (ger ut) ett skuldebrev som köps av långivaren (exempelvis en privatperson eller en institution med överskottslikviditet. Kreditmarknaden brukar i allmänhet delas upp i två separata delar. I den ena delen, penningmarknaden, klassas instrument med en relativt kort löptid (kortare än ett år). Instrument med längre löptid än ett år tillfaller kategorin obligationsmarknaden.

Svenska staten är den enskilt största aktören på både penning och obligationsmarknaden. Statens budgetunderskott har medfört att statens efterfrågan på krediter växt dramatiskt och staten är idag den största låntagaren på både penning- och obligationsmarknaden. På obligationsmarknaden mättas statens kapitalbehov av riksgälden som aggerar emittent (utgivare).

Räntorna på penningmarknaden, på dagslån och på de allra kortaste instrumenten, såsom statsskuldväxlar, sätts av riksbanken (Sveriges centralbank). Eftersom riksbanken bestämmer den reporänta (styrränta) som motsvarar bankernas upplåningskostnad från riksbanken kan centralbanken på detta sätt påverka de flesta andra räntor i systemet. Styrräntan påverkar räntorna på den korta penningmarknaden, som i sin tur tenderar att starkt påverka exempelvis de rörliga bolåneräntorna.

Vad gäller obligationsräntorna sätter marknaden dem. Riksbanken kan också påverka men bara genom indirekta åtgärder. Obligationsräntorna styr de bundna bolåneräntorna. I de flesta fall har obligationer en i förväg fastställd nominell ränta och löptid. Obligationer ges i allmänhet ut av svenska staten och av stora företag.

Det finns dock en kreditrisk förknippad med företagscertifikat, d.v.s. en risk för att det företag som gett ut certifikatet inte klarar att betala tillbaka sitt lån i framtiden. Ytterligare en risk är att en eventuell försäljning av certifikatet före löptidens slut kan ge upphov till förlust om marknadspriset för certifikatet har sjunkit sedan köpet.

George Soros

Posted on by 0

George Soros, född i Ungern 1930 som György Schwartz, flydde till England 1947. 1956 flyttade han till USA. George Soros är ekonom och valutaspekulatör och känd för sin antikommunism.

1973 startade han en en hedgefond som handlade med optioner och finansiella derivat. Han behärskade marknaden och kunde tjäna en förmögenhet när börsen gick ner på grund av sina positioner. Företag gav en avkastning på 43 procent per år. En värdeökning med 3365 procent på tio år.

George Soros är kritisk till iden om att marknaden alltid hittar sin balans. Enligt liberal marknads ekonomiska teorier kommer marknaden att vara mest effektiv om utbud och efterfrågan samt pris om marknaden fick verka fritt. Enligt George Soros är detta antagande helt fel. Marknaden består av tänkande individer som har tendens att härma varandra. På grund av detta kommer marknaden alltid att gå upp och ner.

1992 utsatte George Soros brittiska pundet för spekulation som ledde till Bank of England tvingades devalvera. George Soros lär ha tjänat 1,1 miljarder US dollar på den affären.

George Soros tjänade en hacka på att utsätta svenska kronan för spekulation. Till en början försökte riksbanken försvara kronan med en ränta på 500 %. Situationen blev ohållbar och kronan fick flytta fritt. George Soros fick som han ville kronan devalverades.

George Soros gjorde under klimatmötet i köpenhamn 10 december 2009 ett oväntat utspel och erbjöd U-länder en fond på drygt 100 miljarder dollar för att hjälpa dem att minska utsläpp.

Den svenska bankkrisen 1987-1993

Posted on by 0

När vi i slutet av 00-talet upplevde en ny bankkris var det naturligt att blicka tillbaka till den svenska bankkrisen som pågick 1987-1993. Idag står det helt klart att såväl dåvarande Gota banks som Nordeas och sparbankernas bokföring under den senare delen av 80-talet och början av 90-talet måste betraktas som rena falsarier. Trots detta har ingen ställts till ansvar. Myndigheter och politiker har t.o.m. hjälpt till att dölja bankers bokföringsbedrägerier genom att underlåta att jämföra bokföringen med det faktiska resultatet. Inte heller meddelade man riksdagen när krisbankernas obestånd inträffade.

Faktum är att dåvarande Gotabanken och Nordbanken befanns vara konkursmässiga per den 1 februari 1990. Från och med det datumet kunde dessa banker inte uppfylla den lagstadgade kapitaltäckningsgraden. Men istället för att gå i konkurs, sade man upp redan beviljade krediter och bankgarantier för 60 000 friska företag. Även för kunder som skött betalningarna klanderfritt. Detta orsakade en konkursvåg bland företag i Sverige och bankkrisen spred sig till resten av samhället.

Läs mer i boken Från bankkris till börskris av Mats Lönnerblad.

Inflation

Posted on by 0

De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.

Att oljepriset stiger kan bero på att oljan blir en allt knappare resurs, men det kan också vara en del av en allmän prisuppgång och kan således vara en del av en inflationsprocess. Man kan alltså säga att en konsekvens av inflationen är att priset på enskilda varor och tjänster stiger. Men man kan inte titta på hur ett enskilt pris förändras för att avgöra om det är inflation eller om det är förändrade relativpriser.

Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. Om regeringen höjer momsen kommer priserna att stiga. Men vad händer med den allmänna prisnivån? Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan, för att därefter ligga still. En höjning av momssatsen ger alltså upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån. Men momshöjningen leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Man brukar därför inte kalla effekterna av en sådan höjning av momsen för inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå på flera sätt. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas.  De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas också av att centralbanker minskat pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar.

Ett annat sätt som inflation kan uppstå på är om folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Ytterligare ett sätt är om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit. Företagen kan då behöva höja priserna som kompensation för stigande produktionskostnader. Inflation kan också uppstå om företag och hushåll tror att allt ska bli dyrare. Anställda kräver högre löner för att kunna köpa lika mycket i framtiden. Arbetsgivarna kanske också lättare går med på att höja lönerna. De ser ju möjligheter att höja sina priser. Förväntningar om högre inflation kan alltså bli självuppfyllande.