I teorin stiger börskurserna för en aktie när ett företag går bättre och sjunker när det går sämre. Marknaden fungerar dock sällan precis som i teorin. Kursrörelser som inte går att förklara med ekonomiska modeller brukar kallas för anomalier. Genom att uppmärksamma dessa anomalier kan man investera rätt utan att sätta sig in i resultatrapportens alla detaljer.

Den tekniska analysen utnyttjar delvis sådana mönster, men kan också bli självuppfyllande. Om tillräckligt många tror att börsen kommer gå ner efter att börskurvan uppvisat två tydliga dubbeltoppar så kommer många att sälja och börskursen gå ner.

Många anomalier utgår från årstiderna.

Det finns ett gammalt talesätt som säger ’köp till sillen och sälj till kräftorna’. Med det menas att aktier förväntas gå bra under sommaren. Likaså har börsen oftare gått bättre under årets första månader än under hösten.
Risken är dock att man övertolkar sådana mönster då det verkliga utslaget kan variera ganska mycket från år till år men jämnas ut under en tillräckligt lång mätperid.

En annan anomali är att aktier som stiger på rapportdagen även stiger de efterföljande månaderna. studier där man följt aktier  60 dagar efter rapportdagen är att kursen har stigit mer än index om  börsens mottagande vid rapporttillfället varit positivt oavsett 0m siffrorna varit bättre eller sämre än väntat.

Även sådana anomalier kan dock ha logiska förklaringar. T.ex. att  rapporten triggar igång såväl negativa som positiva kursrörelser som fortsätter lång tid efteråt. En stark rapportdag tenderar att leda till en fortsatt positiv kursrörelse. Enligt en studie hade kursuppgången för aktier som steg på rapportdagen utökats med i genomsnitt 5-6 procent 60 dagar senare. Ju mer aktien stiger inledningsvis, desto starkare blir i regel fortsättningen.

En annan känd anomali är  ”månadsskifteseffekten”.  Strategin går ut på att bara vara investerad ett fåtal dagar kring varje månadsskifte. Det är nämligen dessa som ger den största avkastningen. Särskilt gäller det den första börsdagen varje månad, som historiskt stått för hela 45 procent av årsavkastningen för Stockholmsbörsens storbolag enligt Carnegies statistik.T.ex. har strategin  att köpa till stängningskurs fem börsdagar innan varje månadsskifte och sälja fyra dagar efter månadsskiftet  gett i snitt 12,58 procent i effektiv avkastning mellan 1987-2012, att jämföra med 9,06 procent för Stockholmsbörsens storbolagsindex.

En tänkbar förklaring till denna anomali skulle kunna vara att löneutbetalning sker i slutet av varje månad och då även månadssparande i fonder. Kapitalförvaltares fokus på månadsskiften och publicering av makrostatistik kring dessa är andra möjliga orsaker.