En lite intressant bli-rik / sparblogg, kanske främst för att den är så extrem och dedikerad är miljonar.blogspot.com.

Den skrivs av en tålmodig och målmedveten kille i 30-årsåldern och när han startade den var målet att spara ihop en miljon innan 30-årsdagen.  Sedan blev målet att bli helt ekonomiskt fri varpå han satte upp målet att med sin lön på strax över 40 000kr per månad spara ihop 10 miljoner innan 40 årsdagen. Just för att kunna ha känslan att inte behöva jobba mer efter det om han inte vill.  Tanken var att med större delen av förmögenheten i aktier skulle han få utdelningar på ca 300 000 kr per år vilket skulle ge en behaglig tillvaro.

Nu känns det tungt på jobbet och han funderar i ett inlägg om han verkligen behöver 10 miljoner.  Kanske skulle han klara sig bra med 200 000 kr i utdelningar.

Först kan jag kommentera hans tankar med att pengarna och aktierna kommer aldrig vara en garanti. Det ekonomiska systemet är mer sårbart än vi tror och konkurser, ekonomiska kriser, inflation, devalveringar kan ställa allt på ändå.  Faktum är att man skulle nog i praktiken vara friare med en liten gård med självhushållning, kombinerat med ett mindre sparkapital och eventuellt en del andra tillgångar, men det innebär visserligen inte att man inte skulle behöva jobba mer i sitt liv, eftersom man då behöver jobba ganska hårt för brödfödan, även om man inte är beroende av att jobba för någon annan.

En rolig felskrivning i hans inlägg gör dock situationen väldigt komisk.

Han resonerar att med 10 miljoner i besparingar skulle han utan att jobba ha 20 000kr per månad att leva för. Men istället för månad råkade han skriva måndag.

”De 300.000 i utdelning ska täcka skatten på min kapitalförsäkring samt stå för alla mina omkostnader, vilket skulle en bit över 20.000 per måndag att leva på.”

Det ger en skön bild att denne sparsamma person, som i decennier vänt på varenda krona, tagit med matlådor till jobbet, handlat på extrapris, plockat upp tomburkar för att snabbare nå målet  ska ut och bränna 20 lax varje måndag framöver. Han skulle åtminstone få lite kontrast till 9-5 kneget han har idag. Äntligen måndag liksom…

2015 har varit ett år med lågt elpris. Men mycket tyder på att det kommer att elen kommer att bli dyrare framöver. För perioden 2012-2015 insåg energimarknadsinspektionen att prishöjningar väntade som en följd av att näten värderades som om de vore yngre än vad de i verklighten är. Därför införde energimarknadsinspektionen (EI) en prisbegränsning, kallad övergångsmetoden som begränsade elnätsägarnas prishöjningar, så att de maximalt skulle kunna ta ut 150 miljarder kronor.  Nätföretagen svarade med att stämma EI med motiveringen att EI frångick en beprövad och vedertagen metod. Nätföretagen begärde att få ta ut 183 miljarder kronor. Rätten dömde till nätföretagens fördel oh gav dem rätt att ta ut hela 196 miljarder kronor, alltså 13 miljarder mer än de begärt.  Vissa elnätsföretag har redan höjt priserna, t.ex. höjde ellevio priset två gånger under en fyramånaders period våren 2015. I och med att så lite av den aktuella fyraårsperioden återstår överförs summan till de kommande fyra åren 2016-2020.

En annan faktor som bestämmer hur stora intäktstak som näthandlarna får ha är den s.k. kalkylräntan. Procentsatsen där hamnade på 4,53 procent för perioden 2016-2019. Visserligen lägre än vad näthandlarna som hade hoppats på 6.6-6,7% ville ha, men högre än villaägarnas målbild på 2,4 till 3 procent eftersom det handlar om en monopolställning med  låg risk och en produkt som kunden i princip inte kan välja bort.

Så att elnätsavgifterna kommer att höjas de närmaste åren råder det ingen större tvekan kring.  Elpriserna däremot kan tänkas ligga på låga nivåer ytterligare en tid. Utbudet väntas öka när fler och fler småskaliga producenter installerar t.ex. solpaneler och bränslepriserna på fossila bränslen väntas ligga lågt även framöver. Även om Sverige använder förhållandevis lite olja och kol för elproduktion så förekommer det i andra delar av europa och eftersom men eftersom el exporteras och importeras så påverkar det även det svenska elpriset. Avvecklingen av kärnkraften och de utannonserade förtida stängningarna av reaktorer kan naturligtvis pressa upp elpriset, speciellt vid förbrukningstopparna, men inte i någon avgörande grad.

Vad som spelar större roll är vilket elavtal man väljer. Den som inte gör något aktivt val får elbolagts tillsvidare pris eller anvisade avtal som kan vara 30% dyrare än ett rörligt elpris som ofta är det billigaste alternativet på sikt.