Ljudboken har ändrat människors sätt att ta till sig litteratur. Detta påverkar också många författares och översättares inkomster.
Övergången från läsning till lyssning har gått snabbt. 2020 var närmare 57 procent av alla ”försålda” böcker digitala, och av dem merparten ljudböcker. Bara 43 procent var tryckta böcker. En konsekvens är att de tryckta upplagorna mer än halverats de senaste 10 åren, från 5 200 ex till 2 300 i snitt. Det reella försäljningsvärdet av tryckta böcker har sedan 2010 minskat med en tredjedel.
Ersättningsmodellen för tryckta böcker är ofta att förlagen står för kostnaderna, författarna får en fastställd royalty per såld bok, varav en del ofta betalades ut i förskott i form av ett garantibelopp.
Men när det gäller ljudböckerna så är den vanligt förekommande modellen så kallad revenue share. Den innebär att intäkterna från en strömningstjänst där en bok lagts upp fördelas jämnt över den totala lyssningstiden hos samtliga böcker i systemet. Förlagen får därefter betalt för hur mycket varje enskild bok har lyssnats på, räknat i sekunder (vilket innebär att barnböcker, poesi och annan litteratur med kvantitativt färre boksidor automatiskt blir förfördelade).
Om då intäkterna till exempel har stått still, medan den totala lyssningen ökat, sjunker ersättningen per bok. Ersättningen till förlaget från strömningsplattformen hamnar ofta på mellan två och tre kronor per lyssnad timme. Modellen missgynnar dessutom de mindre förlagens författare, eftersom deras förlag inte har muskler nog att förhandla sig till förmånligare ekonomiska avtal med ljudboksplattformarna.
En genomsnittlig tryckt bok ger förlagen en snittintäkt på 50 kronor, medan snittintäkten för en ljudbok är ca 17 kronor. Vid samma royaltysats innebär det att författaren i genomsnitt också tjänar en tredjedel på en ljudbok jämfört med en tryckt bok.
De normala royaltysatserna i författarnas ljudboksavtal är 17–22 procent. Det innebär att ersättningen till författaren för en genomsnittlig strömmad ljudbok är mellan 3 – 4 kr.