Trendlinjer ringar in trenden

Ett annat vanligt verktyg för att fånga trender är att rita trendlinjer eller trendkanaler. En stigande trend kännetecknas av stigande stigande kurstoppar och stigande kursbottnar. En trendlinje sammanfogar kursbottnarna till en stigande linje. En trendkanal lägger till ett tak som också sammanfogar kurstopparna till en stigande linje. I en fallande trend är det på motsvarande sätt kurstopparna som man binder samman med en linje. Kursbottnarna bildar golvet för trendkanalerna i en fallande trend.

Lutningen på trenden visar benägenheten hos marknaden att justera priset och i vilken takt som marknaden tar till sig de förändrade förutsättningarna. Det gör att trendlinjer och trendlinjer och trendkanaler är bra verktyg för att hitta lägen där trenden har förutsättningar att befästas.

Generellt sätt brukar branta trender inte hålla i sig särskilt länge, utan möter bakslag. Däremot kan svagt lutande trender hålla i sig under lång tid utan större rekyler.

Grundtipset för korta affärer är at köpa när kurserna når den nedre trendlinjen och sälja i kanalens  övre intervall. Om kursen bryter ut från trendkanalen kan ett trendbrott däremot vara på gång så det gäller att vara försiktig.

Glidande medelvärde slätar ut en trend

Glidande medelvärden är ett klassiskt verktyg som kan användas för att fånga trender. Ett glidande medelvärde räknar dagligen ut en snittkurs över en valfri period. 20-dagars glidande medelvärde visar för varje dag snittkursen för de senaste 20 dagarna. Med glidande menas att perioden förskjuts succesivt framåt genom att en dag läggs till ochen dag tas bort från snittet varje dag. Ett glidande medelvärde slätar därmed ut kurskurvan och rensar bort bruset från kortsiktiga kursrörelser. Det gör att den underliggande kurstrenden och riktningen för en aktie tydligare framträder.

Glidande medelvärden kan räknas ut på valfri tidsperiod, men det finns några klassiska inställningar. Ett vanligt kort medelvärde är 5 dagars, som speglar snittkursen under en handelsvecka på börsen och fångar upp den kortsiktiga veckotrenden på börsen. 20-dagars är ett annat vanligt medelvärde som visar trenden månadsvis eftersom det är ungefär 20 handelsdagar på en månad. 200-dagars glidande medelvärde är ett långt medelvärde för att stämma av den långsiktiga trenden. Är kursen under 200-dagars glidande medelvärde brukar den långsiktiga trenden anses som nedåt och ovanför denna nivå är den underliggande långsiktiga trenden stigande.

Glidande medelvärde kan användas för att hänga på en trend. Så länge en aktie befinner sig över exempelvis 20-dagars glidande medelvärde och medelvärdet pekar uppåt så är månadstrenden att betraka som stigande.

Glidande medelvärde kan också användas för att identifiera trendbrott.  Ett vanligt användningssätt är att initiera positioner när ett kortare medelvärde medelvärde korsar ett längre sådant. När exempelvis 5-dagars glidande medelvärde bryter upp över 20-dagars så indikerar det ett kortsiktigt trendbrott. Glidande medelvärden är däremot svårare att använda vid perioder av trendlös handel då marknaden slår frma och tillbaka utan att välja riktning.

Momentum trading

Momentum betyder rörelse. I ”Momentum trading” försöker man finna aktier som rör sig avsevärt i en viss riktning, understödd av hög volym och försöker att komma in  i denna starkt accelerande rörelse för att åka med momentumtåget till dess att man når önskvärd vinst.  Problemet är att risknivån är hög. Det är lätt att göra missbedömningar.

Naturligtvis har man nytta av att känna till nyhetsflödet och fundamental analys för att ana de reaktioner som kan väntas. Men vanligen har man stöd i sin uppfattning av teknisk analys.

Den som agerar utifrån ”Momentum trading” behöver inte vara daytrader, eftersom att det finns en vetenskapligt dokumentared eftersläpningseffekt i kursrörelser. Den effekten kan pågå i dagar, och då lämpar sig ”Swing trading” bättre än ”daytrading” d.v.s. man kan behålla sina positioner ett par dagar.

Fundamentalanalysen kan med fördel nyttjas till att bedöma hur stor summa som skall satsas. Ett undervärderat bolag har förutsättningarna på sin sida, medan ett högt värderat bolag är riskfyllt.

Den som ägnar sig åt momentumtradig satsar ofta  på  många små vinster, oftast bara spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs), s.k. scalping. Scalping innebär att man agerar tvärtemot stopplossregeln. Den som agerar utifrån scalping agerar utifrån ”vinststopploss” istället för ”försluststopploss”.
Det är både svårt och riskabelt.  Det innebär att en enda kurskorrigering på flera procent kan radera vinsten av 10 scalpingvinster.

Momentum fungerar bäst i en stadigt stigande marknad. När börsen sjunker, ligger still eller studsar upp och ned är det ingen bra taktik.

Slut på återhämtningen

Oron för en ny snar konjunkturnedgång växer på marknaden. En bidragande orsak kan vara att risken för överhettning har ökat i Kina.

Under finanskrisens svartaste dagar hösten 2008 jämfördes ofta krisen med depressionåren på 1930-talet. I dag kan man konstatera att återhämtningen har varit mycket snabbare (se figur 1 till 3) framför allt som en följd av att politiker och centralbanker har varit snabbt ute med stora finans- och penningpolitiska stimulanser.

Men kan denna snabba återhämtning som setts 2009 vara stabil? Kan konjunkturkurvan hålla fast vid V -formen eller inväntar vi ett bakslag, det vill säga blir det ett W-format.

En färsk enkät med investerare på obligationsmarknaden, som Handelsbankens analytiker har låtit göra, visar att pessimismen nu börjar sprida sig. I november var det 29 procent som trodde på en V-formad återhämtning. Nu är andelen nästan halverad till 15 procent.

Däremot är det nu mer än var fjärde, 26 procent, som tror på ett W-format konjunkturförlopp, mot 15 procent för ett halvår sedan.

Den ökade osäkerheten om konjunkturen kan också avläsas på råvarumarknaderna. I februari sjönk Swedbanks råvaruindex med 3,6 procent, med metallpriserna i spetsen. Bankens analytiker förklarar prisfallet med en ökad oro för hack i det kinesiska maskineriet.

Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin blir nämligen allt större. I februari ökade inflationen och huspriserna kraftigt. Samtidigt visar emellertid signalerna från den politiska ledningen i Peking på en stor tvekan inför att kyla ned konjunkturen, enligt Handelsbankens makroanalytiker.

aktiemarknaden

industriproduktionen

världshandeln

Anthony Boltons investeringsfilosofi

Anthony Bolton föddes i London den 7 mars 1950. Hans far var advokat och hans mor hemmafru. Sin universitetsutbildning gjorde han på Cambridge Trinity College, där han blev ingenjör 1971. Genom vänner till familjen fick han kort därefter plats som aspirant hos Keyser Ullmann, en liten bank mitt i Londons finansiella distrikt. Där började Anthony sin karriär som assistent åt en fondchef som investerade i små och medelstora företag, ofta med fokus på uppköpskandidater.

Fonden hade tre anställda, varav en arbetade med bara teknisk analys, vilket var ovanligt på den tiden. Den tekniske analytikern Arthur Abrahams var en sympatisk brittisk gentleman, vars huvudsakliga intressen i livet var teknisk analys och att samla på viktoriansk konst. Mötet med Abrahams satte sina spår, och Anthony Bolton har trots sin inriktning som värdeinvesterare använt sig av teknisk analys under hela sin karriär. ”Framgångsrik investering är en blandning av olika strategier”, förklarar han.

Efter några år gick Anthony Bolton vidare till Schlesinger 1976, en liten okänd sydafrikansk bank specialiserad på aktiefonder. Men fler hade ögonen på Anthony, och år 1979 värvade Bill Byrnes honom till Fidelity – och nu inleds Anthony Boltons fantastiska historik.

Som ansvarig för Fidelitys Special Situations Fund mellan 1979 och 2007 levererade han under 28 år en avkastning på i medeltal nästan 20 procent per år. Det är en unik prestation, som under denna tid förvandlade en investering på 10 000 kronor till nästan 1,5 miljoner kronor. Enligt teorin om effektiva marknader ska detta helt enkelt inte vara möjligt. Dessutom nådde Bolton dessa resultat utan finansiell hävstång – ingen belåning och inga derivat.

Anthony Bolton är helt koncentrerad på investeringar i aktier och erkänner att han känner sig obekväm med att investera utifrån makroekonomisk utveckling eller faktorer som råvarupriser. Här har man som investerare ofta svårt att nå bättre insikt än någon annan, menar han.

Men om man i stället tittar på ett enskilt litet företag kommer det till slut ett tillfälle då man kan komma ut från ett möte med ledningen och säga till sig själv: ”Just nu vet förmodligen jag mer om det här företaget än någon annan.” Med andra ord, ju mindre ett företag är beroende av makrofaktorer, desto bättre är investeringen. Ett räntekänsligt företag är till exempel en sämre investering än ett företag som inte är räntekänsligt.

Låt oss titta mer i detalj på hur Anthony Bolton har lyckats leverera en sådan överavkastning under så lång tid. Hur har han gjort? Det snabba svaret lyder: Genom hårt arbete och att leta efter undervärderade och förbisedda aktier – samt genom att inte följa strömmen. Anthony Bolton delar in sina investeringar i fem huvudsakliga grupper:

1. Vändningskandidater
2. Företag med dold tillväxt
3. Bottenfiske i utvalda industrier
4. Företag med dolda värden i   balansräkningen
5. Uppköpskandidater

Vändningskandidater är den viktigaste gruppen, det vill säga företag som haft problem men som står inför en vändning. Ofta fokuserar marknaden för mycket på företagets historiska problem och mindre på att det lyckats vända utvecklingen och står inför en stark utveckling.
– Dessa typer av företag har varit mina största och bästa investeringar genom åren, berättar Anthony Bolton för mig. En bra investering i ett vändningsföretag involverar nästan alltid en ny ledning, omstruktureringar och ny finansiering.

Nästa grupp investeringar är företag med dold, missförstådd eller förbisedd tillväxt. Som exempel nämner Anthony Bolton irländska banker, som under många år var lägre värderade än övriga europeiska banker, trots Irlands starka tillväxt.

Den tredje investeringsfilosofin bygger på att man letar bland de 20 procent lägst värderade företagen i en viss bransch. I en perfekt fungerande marknad ska dessa företag ha en motiverat låg värdering på grund av olika problem med lönsamhet, tillväxt eller andra orsaker. Men ibland missar marknaden detaljer – eller gör felbedömningar. Genom att noggrant titta på varje företag kan man hitta felprissättningar.

Samma inställning gäller för den fjärde gruppen av investeringar. Fokusera på företagens balansräkningar och leta efter dolda, förbisedda eller missförstådda värden, såsom fastigheter, produktportföljer eller starka varumärken.

Slutligen, i den femte och sista gruppen, letar Anthony Bolton bland företag som kan beskrivas som uppköpskandidater, ett arv han har med sig från sitt första jobb som aspirant hos Keyser Ullmann. I branscher som står inför omstruktureringar, eller konsolidering, letar han upp de företag som har störst sannolikhet att bli uppköpta. Även strukturen i aktieägandet väger in, om företaget till exempel saknar en stark huvudägare. Premien vid ett eventuellt uppköp ger en rejäl uppvärdering i den här typen av investeringar.

Första steget efter det att Anthony Bolton har hittat intressanta företag och möjliga investeringar är att träffa ledningen.

När Anthony Bolton väl har hittat ett företag som inte är alltför -populärt och ska bedöma hur attraktivt det är att investera i utgår han vanligtvis från sex punkter:

1. Företagets affärsmodell. Den ska vara lättbegriplig samt ha något slags konkurrensöverlägsenhet och helst inte vara beroende av makrofaktorer. Anthony Bolton föredrar, liksom Warren Buffett, enkla affärsmodeller.
2. Företagsledningen. De viktigaste egenskaperna är integritet och öppenhet.
3. Den finansiella situationen. Leta efter starka kassaflöden, och undvik företag med svaga balansräkningar. När Anthony Bolton ser tillbaka på sina misstag har det nästan alltid varit investeringar i företag med svaga balansräkningar.
4. Värderingen ska vara så låg som möjligt. Genom att investera i lågt värderade företag har du automatiskt en säkerhetsmarginal.
5. Företag som kan tänkas bli uppköpta är särskilt intressanta.
6. Teknisk analys ger en fingervisning om trendbrott samt underlättar att ta förluster.

Ett ovanligt inslag i Anthony Boltons investeringsfilosofi är, som nämnts, användandet av teknisk analys. Ofta går en skarp gräns mellan värdeinvesterare, som tittar på skillnader mellan pris och värde i investeringen, och korttidshandlare som följer hur marknader trendar eller pendlar mellan överköpta och översålda lägen.

Men Anthony är inte främmande för någon investeringsfilosofi så länge den visar sig fungera. Teknisk analys är ett utmärkt verktyg för att tajma investeringar och för att få bekräftelse på att till exempel ett vändningsföretag har uppvisat ett trendbrott. Bland alla tekniska indikatorer föredrar han RSI (ett index för relativ styrka), men han är öppen: ”Hitta ett system som fungerar för dig och håll dig till det.” Dock använder han inte teknisk analys så mycket på de små och medelstora företagen i fondens portfölj utan huvudsakligen på de större bolagen.
Eftersom det ofta kan ta lång tid innan marknaden uppvärderar missförstådda och undervärderade företag är teknisk analys ett hjälpmedel för att identifiera dessa tidpunkter när det börjar ske. Det finns paralleller till Kristoffer Stensrud, som i sin investeringsfilosofi pratar om utlösande faktorer, något i företaget eller omvärlden som aktiverar en omvärdering. Det räcker inte med att man investerar i undervärderade företag – då kan man få vänta länge på en uppgång.

Vad är en vinnande mental inställning som investerare, och hur ser en framgångsrik personlighet ut? Anthony Bolton ger några enkla förslag. ”Tänk själv”, lyder det första rådet. Det är också viktigt att man tycker om – samt vågar – gå emot strömmen. För att bli riktigt bra gäller det dessutom att man känner till sina egna brister.

– Vet du om att du är en nervös typ så se helt enkelt till att du inte har för hög risk i dina investeringar. Har du för hög risk är det troligt att du agerar förhastat i oroliga tider, säger han.

Rätt temperament kan därför vara betydligt viktigare än en skarp hjärna, menar Anthony. En annan sak, som kanske kan tyckas självklar men som ofta många framgångsrika investerare nämner, är sunt förnuft. Ekot av Warren Buffett är tydligt. Men så har Anthony Bolton också blivit kallad för ”en brittisk Buffett”. Faktum är att Anthony Bolton rekommenderar blivande investerare att läsa allt om och av Warren Buffett.
Starka känslor hör inte ihop med investeringar.

– Jag är inte en speciellt känslosam person, berättar Anthony. Känslomänniskor har nog svårt för att bli skickliga investerare. Ödmjukhet, stark vilja samt en förmåga att ständigt kunna inse att man har fel är också viktiga inslag i en framgångsrik investerares personlighet. En alltför envis personlighet kan dock hindra att man ständigt omprövar sin syn på en viss investering. En professionell investerares arbete består minst lika mycket av att undvika katastrofer som att hitta vinnare. Att vara alltför cynisk kan dock vara ett hinder, man måste kunna se möjligheter. ”Träffar du rätt tre gånger av fem i den här branschen gör du rätt.”

Emellanåt kan Anthony Bolton förenkla sin syn på en investering ytterligare och helt enkelt bara ställa sig själv en mycket enkel fråga: ”Hur stor är sannolikheten för att det här företaget finns kvar om tio år och samtidigt har ett högre värde?

Anthony Bolton är en utpräglad motvallsperson (”contrarian” på engelska) – en som inte gör som alla andra. I rakt nedstigande led från John M. Keynes (”om alla gillar ett företag är det för dyrt”) via Benjamin Graham (”aktiemarknaden är mer en rösträknare än en våg”) och Warren Buffett investerar Anthony Bolton helst inte i de företag som alla andra investerar i. ”Han uttrycker det, precis som Buffett: ”Jag gillar företag som inte är populära.”

Vad anser Anthony Bolton om börsläget i dag? Trots att han är förundrad över den kraftiga nedgången och problemen i många branscher tror han ändå att det värsta ligger bakom oss och att en ny uppgångsfas har inletts.

Anthonys passion för investeringar har gjort att arbetet upptagit en stor del av hans liv, men han har också hunnit med att odla ett stort intresse för musik och nämner Benjamin Britten (1913–1976, brittisk tonsättare, dirigent och pianist) som största influens. Han tycker också mycket om att resa. Anthony Bolton lever i dag i Midhurst, West Sussex, med sin fru. Han har tre barn, två söner och en dotter. Han har i dag axlat rollen som mentor hos Fidelity och delar med sig av lärdomar och erfarenheter från ett framgångsrikt liv som fondförvaltare till en ny generation investerare.

Försäkring mot boprisfall

Snart kan man kunna försäkra sig mot prisfall i sitt bostadsområde. Och i framtiden kommer man även kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad.

Det är försäkringsbolaget Valueguard som i samarbete med KTH och Stockholmsbörsen tagit fram ett nytt boprisindex. Till detta index kopplas en rad produkter. Till exempel kommer oroliga bostadköpare kunna köpa en försäkring som ger ekonomisk kompensation om värdet på bostäder där du bor faller mellan ditt köp- och säljtillfälle.

Så småningom kommer man även kunna köpa olika former av derivat och därmed kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad, precis som man i dag kan spela på en fallande aktiekurs genom att köpa säljoptioner.

Det nya boprisindexet kommer heta ”Nasdaq OMX Valueguard KTH Housing Index” ( HOX ).

Warren Buffets analysmetod

Warren Buffet har genom aktie och företagsinvesteringar blivit en av usa:s rikaste personer. Redan 1997 avslöjades en del av hans investeringsstrategi av ex.hustrun Mary Buffet och en börsanalytiker i boken ”Buffettology”. Flera andra böcker har skrivits bl.a. ”The warren buffet way” av Robert Hagstrom Jr.

Men Buffets strategi är inte så uppseendeväckande som man skulle kunna tro, utan handlar mycket om sunt förnuft. Hans rättesnören kan sammanfattas med:

  • Köp aktier i företag där så stor del av vinsten som möjligt återinvesteras i rörelsen. Begränsad utdelning till aktieägarna alltså. På så sätt ökar bolaget det egna kapitalet bäst.
  • Bolagets förmögenhet, det egna kapitalet, ska ha ökat med minst 400% (15% per år) under de senaste 10 åren.
  • Bolagets produkter ska ha en unik ställning hos kunderna, något som Buffet kallar konsumentmonopol. D.v.s. kända varumärken som säljs under både hög och lågkonjunktur.
  • Företaget ska kunna höja sina priser i takt med inflationen. På så sätt skapas det förutsättningar för en säker vinsttillväxt.
  • Undvik bolag som påverkas av yttre marknadsförändringar. T.ex. skogsindustrin (massapriser). gruvor och stålindustrin (råvarupriser), fastighet och byggbolag (fastighetspriser). Dessa företag kan oavsett skicklig företagsledning och en utmärkt affärside få sina rörelser sönderslagna p.g.a. svängningar på andra marknader.
  • Undvik det du inte förstår dig på t.ex. förhoppningsbolag eller bolag med kort historik.
  • Köp bara aktier i bolag med en företagsledning som visat att den kan förvalta sina produkter på ett vinstgivande sätt. D.v.s. bolaget ska ha haft en jämn vinstutveckling de senaste 10 åren med hög avkastning på det egna kapitalet.
  • Köp bara aktier i bolag med låg skuldsättning (Hög soliditet).
  • Bolaget ska öka sin förmögenhet och vinst i jämn takt, även under lågkonjunktur.
  • Bolaget ska bara syssla med verksamhet inom sitt kompetensområde.
  • Handla när aktien är billig. P/E-talet ska ligga lägre än det gjort de senaste 10 åren i genomsnitt.
  • Behåll dina aktier länge.

Om ett företag uppfyller Buffets grundkriterier är det dags att beräkna om de är köpvärda idag och om de tillhör vinnarna om tio år.

Steg 1.
Så rikt är ditt företag om tio år.
1. Leta upp bolagets förmögenhet för tio år sedan under rubriken ”eget kapital” i årsredovisningen.
2. Leta upp årets förmögenhet under samma rubrik.
3. Dividera årets värde med värdet för tio år sedan.
4. Du får då fram den siffra som visar hur mycket bolagets förmögenhet ökat på tio år.
5. Multiplicera sedan denna siffra med årets eget kapital och du får fram bolagets beräknade förmögenhet om tio år.

Steg 2.
Företagets vinst om tio år.
1. Leta upp rubriken ”Avkastning på eget kapital” de senaste tio åren i årsredovisningen. Lägg ihop (addera) dessa sifrror och dela med tio. Du får då fram den genomsnittliga avkastningen på bolagets förmögenhet om tio år.
2. Multiplicera den siffran med den siffran du fick fram i steg 1, nämligen bolagets förmögenhet om tio år.
3. Du har nu fått fram bolagets förväntade vinst om tio år, under förutsättning att det kommer växa lika mycket de kommande tio åren som det gjort under de senaste tio åren.
4. Nu ska du räkna ut företagets vinst per aktie. Leta upp hur många aktier som finns totalt i bolaget (står ofta längst bak i årsredovisningen) Dividera bolagets förväntade vinst om tio år med detta tal.
5. Den siffran du fått fram är företagets vinst per aktie om tio år.

Steg 3.
Beräknad aktiekurs om tio år.
1. Leta upp bolagets P/E-tal de senaste tio åren.
2. Lägg ihop (addera) dessa P/E tal och dela summan med tio.
3. Den siffran du får fram är företagets genomsnittliga P/E-tal de senaste tio åren.
4. Multiplicera sedan denna siffra med vinsten per aktie om tio år som du fick fram i föregående steg.
5. Du har nu fått fram bolagets beräknade aktiekurs om tio år.

Världens bästa aktie

Ofta får den som håller på med aktie frågan vilken aktie som är ”bäst”? Frågan är naturligtvis omöjlig att svara på eftersom det beror på vad man menar med en bra aktie, vilket tidsperspektiv man tittar på, och vad man har för avsikt att göra med aktien etc. men oftast menar den antagligen ganska okunniga frågeställaren att en bra aktie är en aktie som ökar extremt mycket i värde under en längre tidsperiod, så att man kan köpa den och ta hem en ordentlig vinst nästan oavsett när man säljer.  Om man istället tittar på vad en aktie är, en andel av ett företag, så borde det inte finnas några sådana aktier om inte börsen är ett pyramidspel. Visst kan ett företag öka ofantligt i värde, men inga träd växer till himlen utan någon gång kommer säkerligen företaget möta motgångar i form av misslyckade affärer eller konkurrens från bättre anpassade aktörer.

Men om vi återgår till frågan i frågeställarens perspektiv så skulle man idag skulle kunna svara svenska handelsbanken. Handelsbanken noterades år 1900 och hade då en nettovinst på 1 miljon kronor och ett börsvärde på ca 6 Mkr vilket skulle motsvara ett p/e-tal på 6. Handelsbanken har aldrig gjort fusioner men väl ett antal köp som oftast betalats med egna medel. En jämförelse med dagens börsvärde ger en uppgång på 1,9 miljoner procent eller med knappt 10 procent om året i genomnsnitt. Då är inte de oftast generösa utdelningarna inräknade.  En annan kandidat skulle kunna vara schweiziska Nestlé som gick till börsen redan 1873 under namnet Anglo Swiss Condensed Milk Company. Uppgången sedan 1900-talets  början kan beräknas till 980 000 procent. Om man tycker att 100 år är för lång period att titta på kanske man istället skulle svara Berkshire Hathaway som  en av världens ”bästa” aktier. Sedan 1964 har aktien Berkshire Hathaway haft en kursuppgång på 362 300 procent.

Att aktier har kunnat ha en sådan dramatisk ökning i värde beror på en dramatisk förändring av aktiers värde. Tidigare var aktier en källa till avkastning. Aktieutdelningen var ett alternativ till ränta och det var historiska vinster som var intressanta. Det är en stor skillnad mot dagens värderingsmodeller som bygger på framtida vinster eller t.o.m. kassaflöden som ju inte alls hör till aktieägarna.

Även om de flesta aktier inte ökat lika mycket som dessa aktier så har värderingen av aktier ständigt ökat. Det betyder att aktier som varit noterade länge generellt har haft en kursuppgång som varit större än företagets värdeökning och nya aktier som noteras säljs till en kurs som ligger mycket högre i förhållande till företagets värdering eller förväntade vinst än vad företag gjordes som introducerades för 50 eller 100 år sedan. Det innebär att aktier inte kan väntas ha samma värdeökning de kommande 100 åren. Såvida inte börsen är ett pyramidspel och bubblan inte har hunnit punkteras innan dess. Och då menar jag inte korrigeringarna som varit vid 2000-talets it-krash eller 2008 års finanskrash utan korrigeringar som värderar aktier efter substans på en nivå som när handelsbanken introducerades i början på 1900-talet.

Misslyckat konstprojekt blev lyckad pr-kupp

När Anna Odell gjorde sitt s.k. konstprojekt att fejka en mental störning anade hon kanske inte att fallet skulle bli uppmärksammat i hela mediasverige. Eller så gjorde hon det. Hur som helst har det nu lett till att hennes namn och utseende är känt av de flesta i Sverige, då de flesta tidningar och andra medier har skrivit om fallet, för att inte tala om hur omdebatterat det har blivitinternet. Som konstverk är det naturligtvis ett totalt misslyckande då det varken är konstnärligt gjort eller har något med konst att göra. Men som pr-kupp är det en fenomenal framgång. Nu tror jag inte Anna hade räknat med detta utan att det mest råkade bli så. Men faktum är att hon nu är ett känt namn vilket innebär att vad hon än företar sig i framtiden kommer det att väcka mer uppmärksamhet än om hon varit vilken anonym konstfackselev som helst. Oavsett om hon ställer ut halvtaskiga landskapsmålningar eller några abstrakta installationer kommer det att finnas goda chanser till uppmärksamhet och därmed möjlighet till framgång.  Och allt detta till priset av 2500kr, vilket visade sig bli domen i form av 50 dagsböter a 50kr.  Och inte ens det, då konstfack startat en insamling för att betala dagsböterna åt henne. Det är bara att gratulera till ett misslyckat konstprojekt och en antagligen oavsiktligt lyckad pr-kupp.

Misslyckat konstprojekt blev lyckad pr-kupp

När Anna Odell gjorde sitt s.k. konstprojekt att fejka en mental störning anade hon kanske inte att fallet skulle bli uppmärksammat i hela mediasverige. Eller så gjorde hon det. Hur som helst har det nu lett till att hennes namn och utseende är känt av de flesta i Sverige, då de flesta tidningar och andra medier har skrivit om fallet, för att inte tala om hur omdebatterat det har blivitinternet. Som konstverk är det naturligtvis ett totalt misslyckande då det varken är konstnärligt gjort eller har något med konst att göra. Men som pr-kupp är det en fenomenal framgång. Nu tror jag inte Anna hade räknat med detta utan att det mest råkade bli så. Men faktum är att hon nu är ett känt namn vilket innebär att vad hon än företar sig i framtiden kommer det att väcka mer uppmärksamhet än om hon varit vilken anonym konstfackselev som helst. Oavsett om hon ställer ut halvtaskiga landskapsmålningar eller några abstrakta installationer kommer det att finnas goda chanser till uppmärksamhet och därmed möjlighet till framgång.  Och allt detta till priset av 2500kr, vilket visade sig bli domen i form av 50 dagsböter a 50kr.  Och inte ens det, då konstfack startat en insamling för att betala dagsböterna åt henne. Det är bara att gratulera till ett misslyckat konstprojekt och en antagligen oavsiktligt lyckad pr-kupp.