När vi i slutet av 00-talet upplevde en ny bankkris var det naturligt att blicka tillbaka till den svenska bankkrisen som pågick 1987-1993. Idag står det helt klart att såväl dåvarande Gota banks som Nordeas och sparbankernas bokföring under den senare delen av 80-talet och början av 90-talet måste betraktas som rena falsarier. Trots detta har ingen ställts till ansvar. Myndigheter och politiker har t.o.m. hjälpt till att dölja bankers bokföringsbedrägerier genom att underlåta att jämföra bokföringen med det faktiska resultatet. Inte heller meddelade man riksdagen när krisbankernas obestånd inträffade.
Faktum är att dåvarande Gotabanken och Nordbanken befanns vara konkursmässiga per den 1 februari 1990. Från och med det datumet kunde dessa banker inte uppfylla den lagstadgade kapitaltäckningsgraden. Men istället för att gå i konkurs, sade man upp redan beviljade krediter och bankgarantier för 60 000 friska företag. Även för kunder som skött betalningarna klanderfritt. Detta orsakade en konkursvåg bland företag i Sverige och bankkrisen spred sig till resten av samhället.
Läs mer i boken Från bankkris till börskris av Mats Lönnerblad.